Studenthälsan

Studenthälsan kan man gå till om man pluggar på en högskola eller ett universitet. Där kan man få rådgivning och stödsamtal om frågor som på olika sätt handlar om studiemiljön och studiesituationen. Studenthälsan brukar även ordna kurser och grupper som syftar till att man ska må bra under sin studietid.

Illustration av en person som ser ledsen och trött ut. Hon tänker: Nej, nu går det inte längre! Jag måste få hjälp på nåt sätt.


Om man studerar vid en högskola eller på ett universitet ska man ha tillgång till studenthälsovård. Det innebär att det ska finnas en mottagning som ska jobba för att studenterna mår bra både psykiskt och fysiskt.

Studenterna ska själva få vara med och ha inflytande över sin studenthälsovård.

Vad kan man få hjälp med av studenthälsan?

Studenthälsan är framför allt inriktad på att hjälpa till med sånt som handlar om ens studiesituation. De ska jobba förebyggande, alltså försöka förhindra att man som student mår dåligt eller blir sjuk i sin studiemiljö.

Studenthälsan kan man kontakta om man har problem som är kopplat till studierna eller studiemiljön. Man kan till exempel gå dit för rådgivning eller samtal om oro, stress, relationsproblem, alkoholproblem, prestations- eller tentaångest, sömnsvårigheter, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, rädsla att tala inför andra eller låg självkänsla.

På många orter ordnar studenthälsan även grupper, kurser, temadagar och olika aktiviteter för studenter. Det kan handla om sånt som stresshantering, avspänning och att träna på att prata inför grupp.

På vissa ställen kan man även testa sig för könssjukdomar, köpa skydd mot graviditet och könssjukdomar eller få recept på graviditetsskydd på studenthälsan. Ibland kan man även få hjälp med undersökning av underlivet.

Studenthälsan brukar också samarbeta med andra vårdgivare, till exempel vårdcentraler, och kan remittera en student som har behov av särskild hjälp vidare. Ofta finns också ett samarbete med studentpräster och -diakoner

Däremot ska studenthälsan inte ersätta den allmänna sjukvården som till exempel vårdcentraler, sjukhus och psykiatriska mottagningar. Det är alltså inte till studenthälsan man ska vända sig om man till exempel är förkyld, har brutit ett ben eller skadat sig på något sätt.

Vem kan gå till studenthälsan?

Alla som studerar på en högskola eller ett universitet har rätt att använda sig av studenthälsan.

Vem jobbar på studenthälsan?

Precis som det kan vara olika från en högskola till en annan vad man kan få hjälp med på studenthälsan, skiljer det sig åt vilka som jobbar där. Vissa skolor erbjuder mer, andra mindre och det hänger ofta ihop med hur stor högskolan eller universitetet är.

Oftast finns det sjuksköterskor och kuratorer. Annat som kan finnas är läkare, psykologer, psykiatriker, sjukgymnaster, folkhälso- eller friskvårdspedagoger, dietister och barnmorskor.

Vad kostar det?

Vad det kostar att gå till studenthälsan kan skilja sig åt beroende på vilken högskola eller vilket universitet man studerar vid. På vissa ställen betalar man ingenting, på andra betalar man en liten summa.

Tystnadsplikt

Alla som jobbar inom sjukvården, där även studenthälsan ingår, har tystnadsplikt. Det betyder bland annat att de inte får berätta för någon att man har varit där och vad man gjort eller pratat om på mottagningen.

Information om sidan

  • Redaktör:

    Mia Faber
  • Faktagranskare:

    Margareta Hultman, kurator, studenthälsa Umeå universitet
  • Illustratör:

    Cecilia Birgerson Nordling

Att ta hjälp